Så du vill veta lite hur jag har tränat Pysen? Har du en liten shettis som klättrar på dig och nafsas så förstår jag det, för det var just det Pysen gjorde. När jag skulle börja sköta Pysen så kom jag direkt från ridskolan utan några kunskaper som helst när det gällde skolning och busiga unghästar. jag kunde typ skritta, trava och galoppera å lite nadra såna saker och leda en och annan ridskolehäst, mer var det ju inte. Så ni kan ju tänka er själva att dirket börja med en busig treåring efter några år på ridskolan. Men så här tränade jag Pysen i alla fall:

1. Ledas i grimma och grimmskaft. Pysen klättrade, sprang förbi och bet mig när jag skulle leda honom så det jag kunde göra vad att bara leda honom och bestraffa när han gjorde fel, och någon månad senare gick han hyfsat.

2. Nu skulle börja testa lite andra saker när Pysen nu gick att leda, så vi började hoppa hinder, gå mellan koner och gå över och samt dra en presening över honom. Ni kanske vill veta hur jag lärde honom det, men det gjorde jag inte. Han gjorde allt som han gjort det hur många gånger som helst.

3. Backa. Jag testade en grej med backningen först, och det var att stå framför honom och skaka lite på grimmskaft och be snällt att han skulle backa. Gjorde han det inte så vart det mer och mer tills han gjorde det, men det funkade då inte så jag fick ställa mig brevid honom och dra i grimmskaftet bakåt, då fattade han.

4. Nu kan han backa. Då ska vi träna på att backa ut genom ett L. Det gick strålande och det ända jag gjorde var att gå brevid och säga “back” och dra i grimmskaftet dit jag ville. Lätt som en plätt!

5. Sätta hoven i ett däck. Det är nog våran svåraste utmaning. Mia, stallägaren, sa att man skulle backa in häst i däcket men det funkade ju knappast med lilla Pysen. Jag testade att leda honom igenom det så att jag satte i foten först och gick igenom. Funkade inte. Sedan testade jag att lägga godis på andra sidan, men han gick bara runt. Jag provade nog en massa andra saker som jag inte kommer på nu också, men till slut kom jag på ett sätt. Jag ställde pysen på ena sidan, och så satte jag mig ner på andra sidan med lite godis. Pysen ville ju såklart ha godiset, men ville inte gå i däcket, så han gick givetvis runt, men då flyttade jag mig så att vi stog mitt imot varann igen och så fortsatte jag så tills han gick raka vägen över däcket. Sen var det lite finslipning och nu sitter det!

Vi tränade nog massa mer saker som jag nu inte kommer på men hösten 06 skulle vi testa och se ifall vår stenhårda träning gett reslutat. Och det gjorde den! Tvåa i en agilitytävling är inte dåligt! smiley

Så var det inridning och inkörningen. Den gjorde vi såhär;

1. Inkörning. Pysen var inte rädd för selen eller något sånt, men när vi skulle tömköra stog han still. Vart skulle han gå? Länge försökte vi men kom ingen vart. Efter en lyckad tömkörning så satte Mia på honom vagnen och jag fick köra honom 5 meter på gårdsplanen. Inget problem alls! Och nu kan han alla kommandon (utom ptroo, för det vill han inte höra)och han älskar att få komma ut och galoppera i skogen. Får han så sticker han gärna iväg i full fart så inte ens D-ponnyn i stallet hänger med!!

2. Inridning. Vi fick tag på en liten tjej som skulle hjälpa till att rida in Pysen, eftersom jag var för stor, och hon hängde på honom och satt på honom, och skrittade travade och backade. Inga problem alls! Sedan fick han följa med andra hästar ut, och när han kände att han kunde så började han att galoppera av sig själv. Den här lilla tjejen fick sluta pga. olika problem, men nu har vi två nya tjejer som har lärt honom galoppskänkel och att hoppa över små hinder. Går hur bra som helst!